Entreprenör med funktionsansvar för tekniska lösningar ansvarar för brister i golv som lagts efter beställarens önskemål
I samband med en om- och tillbyggnad av en galleria gav en beställare vissa önskemål om hur gallerians ytskikt skulle se ut. Beställaren gav, vad avsåg golvet, ett exempel av vilket framgick ett specifikt fabrikat och behandling. Genom en ändring i kontraktet av kap. 1 § 6 ABT 06 hade parterna flyttat över ansvaret för tekniska lösningar i förfrågningsunderlaget till entreprenören. Tingsrätten menade att, oavsett om beställarens exempel var en föreskriven teknisk lösning eller inte, var det entreprenören som ansvarade för dess funktion. Det åligger nämligen enligt kap. 1 § 8 ABT 06 entreprenören att anpassa sina arbeten så att den avsedda funktionen uppnås. En grundläggande förutsättning för entreprenaden var att golvet skulle läggas i allmänna utrymmen i en galleria.
Under garantitiden uppstod skador i golven. På vissa ställen släppte kubbgolvet, på andra ställen sprack det. Entreprenören ansvarar under garantitiden för avvikelse som innebär att entreprenaden inte har utförts på ett kontraktsenligt sätt. Att skadorna uppstod tidigt talade enligt tingsrätten mot att entreprenaden projekterats och utförts kontraktsenligt. Entreprenören hade inte visat att golvet uppfyllde det funktionskrav som beställaren framställt. Entreprenören hade inte heller gjort det sannolikt att beställaren hade brustit i underhållet av golvet, bland annat genom rengöring med för mycket vatten.
Entreprenören, som åtagit sig ett funktionsansvar för golvet, ansvarar för de fel som uppstått under garantitiden. Entreprenören skulle därför svara för den kostnad för avhjälpande som beställaren gjort gällande.
Tingsrättens dom överklagades.
Hovrätten menade att beställaren, trots att man angav ett golvfabrikat som exempel i förfrågningsunderlaget, gav en tillräckligt preciserad beskrivning som innebar att beställaren föreskrev en teknisk lösning. Att beställaren använde ordet ”typ” för att beskriva golvet kan inte tolkas som att det endast är ett exempel. Det får i stället betydelsen att det beskriver det golv som beställaren önskar.
Som redan konstaterats i tingsrätten hade parterna, genom en ändring av kap. 1 § 8 ABT 06, skrivit över funktionsansvaret till entreprenören. Det innebär att entreprenören i det aktuella fallet inte bara hade ett utförandeansvar utan också ansvarar för att golvet uppfyller sin funktion med hänsyn till den planerade användningen.
Hovrätten prövade därefter likt tingsrätten om kubbgolvet uppfyller funktionskravet, det vill säga att det ska läggas i allmänna utrymmen i en galleria. Det kunde konstateras att golvet var felaktigt eftersom skadornas omfattning innebar att golvet förlorat sin funktion och användbarhet.
Avgörande för frågan om entreprenören utfört entreprenaden kontraktsenligt var i stället huruvida anvisningarna för läggning av golvet hade följts. Det saknades bevarade egenkontroller. Hovrätten bedömde därför att entreprenören inte visat att entreprenaden utförts kontraktsenligt.
Entreprenören hävdade även i hovrätten att det var bristande skötsel och underhåll som hade orsakat skadorna i golvet. Skötselanvisningarna från golvleverantören var enligt hovrätten otydliga. Entreprenören, som ansvarade för riktigheten för tekniska lösningar, ansvarade även för bristerna i skötselanvisningarna. Entreprenören kunde inte göra det sannolikt att felet orsakats av felaktig skötsel.
Hovrätten fastställde därför tingsrättens domslut och menade att entreprenören ansvarar för funktionsfelet i golvet och att beställaren har rätt till ersättning motsvarande kostnaden för att avhjälpa felet.
Helsingborgs tingsrätt dom den 11 november 2020 i mål nr T 4354-19 och hovrätten över Skåne och Blekinge dom den 23 november 2021 i mål nr T 3896-20
/ Catharina Lilliehöök