Svea hovrätt meddelade nyligen i dom med mål nr T 1061-20 att en beställare inte hade rätt till ersättning trots att terrasskonstruktionen i ett flertal radhus hade orsakat vattenskador.

En bostadsrättsförening ingick avtal med totalentreprenör om uppförande av 23 radhus. Totalentreprenören gick i konkurs efter entreprenadtidens utgång men ett annat bolag hade ställt ut garanti för totalentreprenörens förpliktelser. Detta bolag skulle därför svara för fel i entreprenaden.

Flera av radhusen drabbades efter godkänd slutbesiktning av vattenskador. Skadan berodde på konstruktionen för luftning av terrassbjälklagen. Samtliga radhus hade samma konstruktion.

Bostadsrättsföreningen menade att det var ett fel som varit dolt vid slutbesiktning. Enligt ABT 06 får en beställare, utöver de fel som har noterats vid slutbesiktning, göra gällande fel som har förelegat vid besiktningen men som inte har märkts och som inte heller borde ha märkts.

Bolaget som svarade för fel vitsordade att det var fel avseende luftningen i terrassbjälklaget i ett av radhusen men inte övriga 22 radhus. Hovrätten gjorde inte samma bedömning som bostadsrättsföreningen att detta skulle innebära att det var ett konstruktionsfel i samtliga radhus. Bostadsrättsföreningen hade i stället att visa att det var ett konstruktionsfel och inte en individuell avvikelse från ritningarna i det hus där fel vitsordats.

För att bostadsrättsföreningen skulle kunna få ersättning krävdes det att föreningen visade att det var ett fel, att felet gjorts gällande genom en besiktning inom viss tid och att ersättningsanspråket skriftligen framställs.

Av utredningen i målet framgår det att luftningen var för dålig i terrasskonstruktionen och att bostadsrättsföreningen därför lät göra om luftningen i alla hus. Hovrätten menade att det inte utifrån utredningen säkert gick att dra slutsatsen att det förelegat konstruktionsfel i samtliga hus. Då bostadsrättsföreningen inte kunde visa att det förelåg fel hade föreningen inte heller rätt till ersättning för de kostnader som föreningen hade haft för felavhjälpande.

//Catharina Lilliehöök