En grundläggande rättighet inom svensk rätt är rätten till en rättvis rättegång. Editionsplikten finns därför för att bidra till i säkerställandet av att den enskilde kommer till sin rätt och får möjlighet att utföra en fullständig utredning vid rättsskipningen. Högsta domstolen har nu, i mål med nummer Ö 1750-20, fastställt att man genom edition har rätt att begära utlämnande av en handling som innehåller personliga uppgifter och att detta går i linje med GDPRs personuppgiftsskyddande bestämmelser. Detta under förutsättning att personnummer, samordningsnummer eller motsvarande utländska nummer maskeras, såvida inte ett adekvat underbyggande av varför även denna information är viktig ur bevishänseende framförs.
Frågan i målet gällde vilken betydelse GDPR får i detta sammanhang och blev aktuell i en tvist mellan en beställare och en entreprenör. Efter att entreprenaden blivit färdigställd och slutbesiktning hade skett uppstod tvist gällande ersättning för arbete. Beställaren gjorde gällande att entreprenören begärt att få betalt för arbete för fler timmar än vad som i själva verket ägt rum. Till bevisning för sin sak begärde beställaren därför, av det företag som haft ansvar för personalliggaren, att genom edition få ut personalliggaren för att kunna använda denna som bevisning gällande att personalen inte varit där och arbetat under all den tid entreprenören gjorde gällande att de varit det. Beställaren ville använda personalliggaren som bevisning eftersom denna visar hur många timmar entreprenörens personal varit på plats på byggarbetsplatsen. Personalliggaren blir därför ett verifikat för att se hur många timmar personalen har arbetat.
Kravet på vilket bevisvärde en handling ska ha för att omfattas av edition har sedan tidigare i rättsfall från Högsta domstolen konstaterats vara relativt lågt ställt. Parten ska endast kunna visa att omständigheterna i handlingen har ett visst, mindre, bevisvärde. Vidare gäller att en avvägning ska göras mellan partens intresse av att få ut handlingen för bevisföringsändamål och den utlämnande partens intresse av att uppgiften inte lämnas ut och används som bevisning. Generellt sett behöver, i denna intresseavvägning, ingen hänsyn tas till de personer vars information eller uppgifter omfattas av handlingen.
Entreprenören i det aktuella målet motsatte sig utlämnandet av personalliggaren med grund i att utlämnandet skulle innebära en integritetskränkning av de personer vars personuppgifter omfattades av personalliggaren. På begäran av beställaren bedömde Tingsrätten att utlämnande av uppgiften i enlighet med bestämmelserna kring edition skulle ske. Hovrätten fastställde Tingsrättens beslut efter överklagande från entreprenören. När domen återigen överklagades av entreprenören och nådde Högsta domstolen uppstod fråga gällande om, och i så fall på vilket sätt, GDPRs personuppgiftsskyddande bestämmelser ska påverka rätten att få ut handlingar genom edition som ska användas till bevisföringsändamål.
Högsta domstolen anförde, efter förhandsavgörande från EU-domstolen, att aktuella bestämmelser i GDPR för det första var tillämpliga i frågan gällande utlämnande av personalliggare och även att hänsyn ska tas, i integritetsavseende, till de personer vars personuppgifter är del av den handling som ska utlämnas genom editionen. Detta ledde sammantaget till att beställaren, till följd av att dess intresse av att få ut handlingen bedöms väga tungt, hade rätt att få ut densamma genom edition. Utlämnandet av handlingen skulle ske, under förutsättning att maskering av personnummer, samordningsnummer eller motsvarande utländska nummer utfördes innan utlämnandet. Maskering skulle ske eftersom beställaren inte närmare, i bevishänseende, redovisat varför beställaren skulle ha behov av att ta del av även denna information.
Vad är effekten och följden av målet? Parterna i en entreprenadtvist, men även parter i andra tvistemålssammanhang, har fortsatt rätt att begära ut handlingar som behövs för att parten ska ha möjlighet till en fullständig utredning vid rättsskipningen. Detta intresse väger tungt. För att part även ska ha rätt att få ut personnummer eller motsvarande utländskt nummer måste detta motiveras väl i bevishänseende för att utlämnandet ska vara i enlighet med GDPRs personuppgiftskyddande regler. En ytterligare konsekvens av målet är att beställaren genom att begära ut personalliggaren kan kontrollera att entreprenören inte tar betalt för fler timmar än för de då arbete faktiskt har blivit utfört. Personalliggare som i första hand införts av skattemässiga skäl för att motverka svartarbete får alltså utöver detta även effekt på beställarens möjlighet till kontroll.
/ Anna Öster